Civil beredskap och räddningstjänst vid höjd beredskap

Det försämrade säkerhetspolitiska läget i vår omvärld, Sveriges medlemskap i Nato och en rad statliga utredningar och beslut har lett till ett ökat fokus på arbete med civil beredskap och räddningstjänst vid höjd beredskap (RUHB).

Under senare år har hotbilden mot Sverige och Europa förändrats. Gränsen mellan krig och fred har suddats ut och hotet är inte främst väpnat angrepp utan andra typer av kränkningar. Spridning av desinformation, sabotage och terrorhandlingar är några exempel. Utifrån detta har regeringen bestämt att landets planering för höjd beredskap ska återupptas. Det innebär att samhället ska rusta sig inom ramen för det som kallas civilt försvar, dvs. den verksamhet som kommuner, regionen, företag och frivilligorganisationer bedriver för att kunna hantera situationer då beredskapen för krig och krigsfara höjs. Det handlar om att skydda befolkningen, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och bidra till Försvarsmaktens förmåga att möta en angripare. Det civila och militära försvaret utgör tillsammans Sveriges totalförsvar.

Civil beredskap i våra medlemskommuner

Civil beredskap är ett samlingsnamn för krisberedskap och civilt försvar. Det är kommunernas uppgift att planera för att under höjd beredskap kunna bidra till att värna civilbefolkningen, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna, upprätthålla en nödvändig försörjning och bidra till det militära försvarets förmåga.

Inriktningen är att kommunernas planering bör dimensioneras för höjd beredskap istället för enbart samhällsstörningar. Tanken bakom detta är, att om man klarar höjd beredskap så klarar man även kriser och samhällsstörningar. Därmed måste kommunens planering nu ta höjd för bortfall av flera kritiska beroenden som bortfall av el, it, vatten, värme och personal samtidigt och under längre tid. För att höja denna förmåga krävs mer utbildning och övning. Vår säkerhetsavdelning samordnar och stödjer våra förbundskommuner i detta arbete.

Läs mer om säkerhetsavdelningen

Förberedelser för räddningstjänst vid höjd beredskap

Vid höjd beredskap skulle räddningstjänsten få en rad nya uppgifter. Att upptäcka, märka ut och röja farliga områden, indikera och sanera kemiska stridsmedel och kärnvapen samt transportera skadade personer är några exempel. Samtidigt måste vi, liksom samhället i övrigt, ta höjd för längre tider av bortfall av olika resurser.

Mycket arbete inom detta område pågår just nu på både central och lokal nivå. Bland annat har civilplikten aktiverats inom räddningstjänsten för att öka Sveriges möjlighet att planera och förstärka personalförsörjningen inom totalförsvaret.