Förberedelser för höjd beredskap och civilt försvar

Kommunerna ska planera för att under höjd beredskap bland annat bidra till att värna civilbefolkningen, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna, upprätthålla en nödvändig försörjning och bidra till det militära försvarets förmåga. Vår säkerhetsavdelning stöttar kommunernas arbete i detta.

Under senare år har hotbilden mot Sverige och Europa förändrats. Gränsen mellan krig och fred har suddats ut och hotet är inte främst väpnat angrepp utan andra typer av kränkningar. Spridning av desinformation, sabotage och terrorhandlingar är några exempel. Utifrån detta har regeringen bestämt att landets planering för höjd beredskap ska återupptas. Det innebär att samhället ska rusta sig inom ramen för det som kallas civilt försvar.

Civilt försvar är den verksamhet som olika samhällsaktörer (myndigheter, kommuner, landsting, företag och frivilligorganisationer) bedriver för att kunna hantera situationer då beredskapen för krig och krigsfara höjs. Det handlar om att skydda befolkningen, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och bidra till Försvarsmaktens förmåga att möta en angripare.

Det civila och militära försvaret utgör tillsammans Sveriges totalförsvar.

Vi stödjer utvecklingen av höjd beredskap

Landets kommuner har inlett arbetet för höjd beredskap, bland annat genom att höja sin kompetens inom området och stärka sin förmåga att skydda samhällsviktig verksamhet och värdefull information. Vår säkerhetsavdelning samordnar och stödjer våra förbundskommuner i detta arbete. Vi bidrar bland annat genom att stärka kommunernas säkerhetsskydd (hantering av hemliga handlingar) och erbjuda kunskapsspridning för politiker och tjänstemän. På sikt kommer vi också att förbereda verksamheterna för att kunna arbeta under höjd beredskap.

Vi kommer också att starta upp vår egen planering för räddningstjänstens verksamhet vid höjd beredskap och krig (Räddningstjänst under höjd beredskap, RUHB).

Mer om säkerhetsavdelningen