Vår syn på skumanvändning

Nya metoder och släcksystem där skum används i större utsträckning än tidigare har influerat svensk räddningstjänst de senaste åren. Överhängande risk finns att skummet innehåller fluorerade ämnen, vilket kan orsaka större skada på miljön än primärbranden. Vi i Räddningstjänsten Karlstadsregionen har beslutat minimera vår skumanvändning tills vi vet mer om skumvätskornas miljöpåverkan.

Det obehagliga med fluorerande ämnen är att de mycket långsamt, eller inte alls, bryts ned i naturen där de omvandlas till persistenta ämnen som hamnar i vårt grundvatten. Ett grundvatten som förr eller senare kommer att bli vårt dricksvatten. Från försäkringsbranschen har man uppmärksammat detta och blir mer och mer restriktiva med att betala ut ersättning för mark- och grundvattenföroreningar som räddningstjänsten har orsakat eller bidragit till.

Beslut om minimering av skum i vårt förbund

Räddningstjänsten Karlstadsregionen har beslutat att minimera skumanvändning tills vi vet mer om skumvätskornas miljöpåverkan. En inventering av våra skumvätskor har startats och i samråd med miljömyndigheten kommer provtagning att genomföras under juni 2015.

I väntan på resultatet från våra egna provtagningar samt studier från bland annat Örebro universitet, i vilka även MSB är involverad, tog vi i maj 2015 följande beslut:

  • Vid all övningsverksamhet införs generellt förbud mot skumanvändning.
  • Vid livräddande insatser kan skum användas.
  • Vid insatser på vattentäkt får skum inte användas.
  • Har man använt skum skall alltid brandmästaren kontaktas för ev. sanering av skummet.
  • Brandmästare/räddningschef i beredskap finns alltid tillgängliga för ev. frågeställningar och beslut vid olika typer av insatser.

Polluter Pays Principle (PPP)

En grundläggande regel när det sker en förorening är principen att förorenaren betalar, Polluter Pays Principle (PPP). Detta innebär att den som orsakar skador i miljön ska också betala de samhällsekonomiska kostnader som uppstår. Principen beslutades på FN-konferensen i Rio de Janeiro 1992 och är även antagen i EU.

Problemet för tillsynsmyndigheten är att tolka vem som är förorenaren när räddningstjänsten genom ett aktivt metodval tillför en skumvätska som kan innehålla miljöfarliga egenskaper – eller ännu troligare – andra fluorerade ämnen som ännu inte riskvärderats.

Allt innehåll måste inte redovisas

Med skumvätskor följer alltid en innehållsförteckning. Inte sällan beskrivs innehållet där som ofarligt för miljön. Man bör då veta att tillverkarna inte behöver uppge de ingredienser som understiger 5 procent. I och med det blir det omöjligt för en räddningstjänst eller dricksvattenproducent att veta vilka föroreningar man ska söka efter och analysera.

Vet du om skum har använts? 

Har du som invånare i medlemskommunerna kännedom om bränder och olyckor, där räddningstjänsten använt skum. Tag gärna kontakt via mail raddningstjansten@karlstad.se och berätta vad du vet. Vi är intresserade av händelser så långt tillbaka som -70 talet och fram till idag.

Mer information

Här finns mer intressant läsning om skumvätskor

Artikeln "Min åsikt" av Morgan Palmquist i Tjugofyra7

Filmen "Den andra vågen" av Folke Rydén

MSB:s studie ”Förmåga och begränsningar av förekommande släcksystem vid brand i byggnad – fokus på miljöarbete (MSB618)

Information om skumvätskor och andra tillsatsmedel på msb.se

Kontakt

Morgan Palmquist, miljörestvärdesledare, morgan.palmquist@karlstad.se

Nils Weslien, förbundsdirektör/räddningschef, nils.weslien@karlstad.se