inventering av brandskydd i radhus

Under 2016 och 2017 inventerade vi alla radhuslängor med minst fyra boendemoduler i våra förbundskommuner. Syftet var bland annat att identifiera vindar med brister i det byggnadstekniska brandskyddet. Nu är det dags för nästa steg – att återkoppla till de fastighetsägare som behöver förbättra sitt brandskydd.

Det brinner inte oftare i radhus än i andra bostadsformer. Men för vissa radhus har brandspridningen varit omfattande och resulterat i stora skador. Spridningen har då uteslutande skett via vinden där avskiljningarna mellan lägenheterna har varit bristande.

En radhusbrand uppstår i princip aldrig uppe på vinden. Istället startar branden i regel i bostadsdelen (kök, sovrum, vardagsrum) för att sedan spridas via fönster upp till vinden via ventilerade takfötter. Denna form av brandspridning är inte heller ovanlig för vanliga enbostadsvillor.

Inventeringar av den här typen förekommer på många håll i landet. För vår del kom arbetet att prioriteras efter den svåra branden på Herrhagen i Karlstad våren 2015.

Så gick vi tillväga

Under inventeringen valde vi att fokusera på de radhus i vårt räddningstjänstförbund (Karlstad, Hammarö, Grums, Forshaga, Kil och Munkfors kommuner) som:

  • omfattar fyra eller fler bostadslägenheter
  • har en vind
  • har ett bjälklag till vinden som inte består av betong.

Sammanlagt kom drygt 200 radhus att omfattas av inventeringen med drygt 1000 lägenheter.

Under inventeringen har vi tittat efter otätheter, undersökt takfötter och sett över väggars anslutning mot yttertaket. Vi har dock inte varit uppe på alla vindar - oftast räcker det att inspektera några av bostäderna i en radhuslänga.

Resultat

Inventeringen visar att ca 40 procent av radhusen har ett tillfredsställande skydd, 50 procent har enklare brister och 10 procent har ett otillfredsställande skydd mot brandspridning över vinden.

Enklare brister utgörs i huvudsak av trasiga eller otäta gipsskivor i vindsväggarna. Otillfredsställande brister är i huvudsak relaterat till konstruktionslösningen på vindstaket som alltså funnits med sedan radhuset byggdes. Nya radhus uppvisar genomgående ett bra och motståndskraftigt skydd mot brandspridning över vinden. Utförandet av nya radhus är alltså idag bättre än som det tidigare byggts under vissa perioder. Troligtvis för att ett flertal uppmärksammade radhusbränder i landet har satt fokus på problemet

Vad händer nu?

Vi kommer under sommaren att skicka ut information till alla berörda fastighetsägare där vi talar om hur inventeringen gick. Fastighetsägare som behöver vidta åtgärder bjuds samtidigt in till informationsträffar på brandstationen på respektive ort i vårt förbund.

Risker med bristande byggnadstekniskt brandskydd i radhus

Grunden inom brandskydd i Sverige är att det ska ta minst 60 minuter för en brand att sprida sig mellan två lägenheter. I radhus med brister i det byggnadstekniska brandskyddet kan en brand sprida sig mycket snabbare än så. Den snabba brandspridningen gör det mycket svårt för räddningstjänsten att förhindra en totalskada.

Åtgärder som kan bli aktuella

Om en radhuslänga brister i sitt byggnadstekniska brandskydd brukar den huvudsakliga åtgärden vara att förbättra den brandavskiljande förmågan mellan bostäderna. Då kan någon eller flera av nedanstående åtgärder bli aktuella för att skapa ett tillfredsställande skydd:

  • Att avskiljande väggar på vinden mellan lägenheterna/fastigheterna åtgärdas så att de har minst 30 minuters avskiljande förmåga (EI30).
  • Att eventuella håltagningar i avskiljande väggar tätas på ett brandtekniskt godkänt sätt. Exempel på håltagningar kan vara kabelgenomföringar för el och TV.
  • Att se till att avskiljande väggar sluter tätt mot yttertaket.
  • Att takfoten upp mot vinden tätas minst en meter på vardera sidan om avskiljande väggar.

Kontakt

Har du frågor om brandskydd i bostadslängor eller den genomförda inventeringen är du välkommen att kontakta brandingenjör Ola Åkesson, ola.akesson@karlstad.se, 054-540 28 20.